Släktforskning

En Göteborgsfamilj 1621

 

Göteborg 1621

                                                                               

                                                    

Göteborgs stadsvapen                                                  Gustav II Adolf

Göteborg grundades 1621, vilket vi snart skall fira.

En hel del människor bosatte sig i den nya staden Göteborg, bland dem två av mina förfäder, nämligen Benedictus Fistulator, som var min ff fm ff mm fm ff, och Barbra Josteen som var min ff fm ff mm fm fm m. De bosatte sig i Göteborg 1621 vid stadens grundande. Sedermera utvandrade ättlingar från Göteborg, men kom via Skåne och Småland, så småningom (i slutet av 1800-talet) tillbaka till Göteborg! Det är om dessa människor denna artikel kortfattat berättar.

Åter till Göteborgs grundande.

447 människor finns med i borgarelängden från 1621, varav 429 män och 18 kvinnor.

Bland de kvinnor som blev borgare fanns Barbara Josteen. Hon var krögerska, jag antar att hon var änka eftersom hon och inte någon man blev borgare. Det var bara en i varje familj, familjeöverhuvudet, som blev borgare. Man var tvungen att bli borgare för att få driva verksamhet i staden. Apotekare, murare, båtbyggare, krögare, bryggare, handelsman osv. Hade de affär eller verkstad eller någon form av verksamhet blev de borgare. Då ogifta eller gifta kvinnor inte var ekonomiskt myndiga, bör alltså de 18 kvinnor, som blev borgare 1621 varit änkor, och därmed ekonomiskt myndiga. (Ursprungsbetydelsen för ordet borgare var den som bodde i en borg.)

Bland borgarna fanns också Benedictus Balberare, bosatt i Rote 3. Det var Benedictus Fistulator, som omnämns som barberare och fältskär. Att han flyttade till Göteborg redan 1621 bestyrks också av en skuldsedel hans änka företedde i rätten efter hans död. Skuldsedeln var utfärdad 1621 på konduktören Johan Arendssen. (H. Fröding)

Gbg02.png                                                 Olga Dahl, roteindelningen i Gbg

Fältskären Benedictus Fistulator kom troligen från Tyskland, men om han varit i Sverige innan Göteborgs grundläggning vet vi inget om. Han var gift med Catelina Josten, som handlade med apoteksvaror. Hon var dotter till Barbara Josteen. En gissning är att familjen Josteen (Josten) kom från Holland, möjligen Tyskland. De var i alla fall medlemmar i Tyska kyrkan (Kristine kyrka).

Benedictus mamma flyttade med honom till Göteborg, där hon dog och begravdes 9 november 1646i Tyska Kyrkan.

          Ättlingar av Barbara Josten 1 (2)                                                                                               

Benedictus o Catelena hade tre barn. För att stamtavlor öht ska synas kan inte hela visas. Jag tar med så mycket att min ana syns.

Maria Fistulator IMG_2219 (2)                        Maria Fistulator. Bild från Göteborgs stadsmuseum.

Benedictus verkar ha varit en omtyckt och värderad man. Han blev rådman 1648 och verkade fr a ha haft hand om ekonomin. ”Såsom rådsförvant figurerar han på hvarje sida i staden räkenskaper, å stadens vägnar betalande än den ene än den andre handtverkaren hvarför han tycks hafva beklädt någon förtroendepost inom magistraten” (s 242, H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldsta historia.)

Han var även en av Tyska kyrkans föreståndare, där han senare också blev begravd den 19 februari 1651 i korsgången i grav nr 68, liksom hans hustru, som dog 1660 och begrovs 7 augusti. Troligen begrovs flera andra av släkten i samma familjegrav. (Göteborg förr och nu VII, 1972.)

Fröding skriver också ”…då han … sällan eller aldrig förekommer i någon rättegång, måste han säkert hafva varit en hederlig och from man.”

Det låter bra, även om vi inget säkert kan veta!

Namnet Fistulator kan betyda böld (fistel), så namnet kan anspela på yrket, alltså på fältskär, som var den tidens kirurg. Att skära upp fistlar och bölder hörde till yrket. Fistula kan också betyda rör och flöjt (från latin). Det var mycket ont om läkare vid denna tid i Sverige, så en fältskär var den man vände sig till om man var sjuk. (Jordekvinnor vid förlossningar.)

Benedictus och Catelene fick flera barn, och sönerna Gustaf och Eugenius blev regementsfältskärer båda två. Dottern Maria gifte sig med Ratke Seth, handlande och rådman i Göteborg, och från dem stammar släkten von Seth. Benedictus o Catelene hade ytterligare minst tre barn, som dog som små. (Catelene stavas på flera olika sätt i källorna. Cathalina/Catelene/Cathelene/Catharina/Catelina.)

Benedictus son, Eugenius Fistulator utbildade sig till fältskär i Tyskland, vilket visas av att han hade ett lärbrev utfärdat av barberargillet i Leipzig. Han var född efter 1631, gifte sig 16 februari 1664 i Tyska kyrkan med Anna Tüchler. De fick enligt kyrkböckerna två barn, en son som dog ogift vid 31 års ålder och en dotter, född 1667, som gifte sig med Gotfried Meisner i Göteborg.

Benedictus andre son, Gustaf Fistulator, ca 1641 till 1717, blev även han regementsfältskär, men också stadsfältskär. Han fick 17 barn och var gift två gånger. 13 barn i första äktenskapet med Anna Kühn, 1634-1682. Anna Kühn var troligen dotter till bokbindare Thomas Kühn i Göteborg. 13 maj 1683 gifte han om sig med Elisabeth Schmitters från Jönköping, dotter till rådmannen Velam Schmitters. De fick fyra barn. De bodde i Rote 3, tomt 29, kvarteret Snusmalaren. Idag motsvarande ungefär Korsgatan 16.

Ättlingar av Gustav FistulatorTre av tretton barn. Catharina Fistulator var min ana.

Fyra av sönerna blev adlade. Johan Eugenius Lagerbielke, 1667-1732 , bl a överkommissarie i amiralitetskollegium. Josua, 1671 – 1718, överkrigskommissarie, adlades Stiernblad, fick inga barn. Frans, 1678 – 1732, adlades Lagerbielke. Amiralitetskapten. Rutger, född 1688, död 1762, var yngst av bröderna o adlades med samma namn, Lagerbielke. Han var kapten vid Kronbergs regemente.                             Av de övriga barnen var det minst åtta som dog som små.

File:Goteborg1705.jpgGöteborg 1705. 

Dottern Catharina Fistulator, född 1669 i Göteborg, död 1754 i Åhus, blev dock vuxen o gifte sej 28 år gammal 1697 i Gryts fsg i Kristianstads län. Hon bodde då i Wanås. Maken var Johan Planck, 33 år gammal vid bröllopet. Johan Planck, stavas även Plank, var son till ryttmästare Walter Planck och N.N. von Schoting. Johan Planck var född 1664 Han var först “skrivare hos tullnären Evert Brink i Kristianstad och uppträder inför accisrätten där som dennes fullmäktige; tullskrivare i Kristianstad till dess han 1697 4/6 erhöll fullmakt på tullnärstjänsten i Simrishamn; tullnär i Simrishamn 1697-1710; städde år 1710 Byfogdegården på Kivik för 300 D:r Smt av Lave Beck. Han utnämndes till tullkontrollör vid Stora sjötullen i Karlshamn 1710 6/7 och tjänstgör där, med avbrott för arrendetiden 1715-1719, till dess han erhöll avsked 1731 11/9 och pga sin höga ålder och fick sin tjänst transporterad på sin svärson, tygskrivaren Magnus Nordgren; död i Karlskrona 1738.” http://www.osterlen.com/slaktforskning/tullnarer.htm

Varför Catharina var i Wanås har jag inte kunnat hitta något om, inte heller varför de gifte sig där och inte, som brukligt, hos brudens familj.

Gryts kyrka i april 2012                                Gryts kyrka, från 1100- 1200-talet, utanför Wanås.

De fick sju barn, varav ett tvillingpar, Cecilia och Josua, föddes 1703. Åtminstone sex av dem blev vuxna.

Ättlingar av Johan PlanckJosua föddes som sagt, 1703 i Simrishamn i sydöstra Skåne, och dog 1764. Han gifte sig med Birgitta Christina Bülich, som var dotter till häradshövdingen i Ingelsta m fl socknar (nära Växjö i Småland) och Brita Törne. De fick två söner och en dotter i Jönköping. Brita Catharina Planck född 1738. Josua Planck var då, enligt födelseboken, hovrättsråd.

Brita Catharina Planck gifte sej med Otto Fredrik Borteij, född 1720 i Vetlanda sydost om Jönköping, död 1809 i Bälaryd, rakt öster om Husqvarna i Jönköpings län. Han var kronobefallningsman.

De fick tre döttrar, alla tre gifta och med barn, och två söner, ingen gift.

Ättlingar av Brita Catharina Planck

 

Den äldsta dottern, Charlotta Christina, 1763-1842, gifte sig med Sven Ingemar Ljungh, 1757-1828, landskamrerare i Jönköping.

Sven IngemarLjungh studerade i Uppsala och fick undervisning i botanik av Linné och kanske fr a av hans son. Han blev en ivrig botaniker, men försörjde sig som först kronofogde, sedan lantkamrerare. Han fick ihop en stor samling naturalier o skrev mängder med naturvetenskapliga arbeten, främst traditionella artbeskrivningar. Han drev också med framgång ett experimentellt lagt jordbruk. Han blev ledamot i flera akademier och samfund och fick Vasaorden.

Ingen av sönerna intresserade sej för naturalhistorien och efter hans död skingrades samlingarna. (ur SBL).

Ättlingar av Sven Ingemar Ljungh

Sonen Gustaf Adolph Ljungh, 1783-1836, var först fältkommissarie och sedan fältmagasinförvaltare. Drev från cirka 1820 gästgiveri i Broby, i nordöstra Skåne, strax söder om Kristianstad. Rörelsen förestods främst av hans hustru Gustava Maria Hjerton, 1764-1852. En “rivande” kvinna. (Boken om Broby, Pehr Johnsson). Han dog av lungsot och efterlämnade tre barn, födda mellan 1811 och 1817.

Ende sonen, Ingemar Ljungh, blev handlande, bodde mestadels i Broby, gifte sig och fick 5 barn. Systern till Adolfine o Ingemar Ljungh, hette Anette, var sjuklig men levde från 1811 till 1869 då hon dog i Broby.

Ättlingar av Gustaf Adolph Ljungh

Dottern Gustava Adolfine Ljungh, gifte sig 1842 i Broby med Svante Hartelius. Hon var född 1815 i Helsingborg och dog 1896 i Broby.

Adolfine o Svante fick 7 barn mellan 1843 och 1853. Två av sönerna dog som små. Av de tre döttrarna var den äldsta, “moster Thia”, hemmadotter och tog hand om föräldrarna. Dottern Julie blev lärare, först småskollärare och sedan folkskollärare, medan Elise blev sjuksköterska.

Östra Broby kyrka

Broby kyrka, söder om Kristianstad, där Svante Hartelius far, Jöns Hartelius var präst 1821-1841.

 

Av de två sönerna blev den äldste läkare och den yngste först fotograf i Kristianstad, sedan bokhandelsbiträde, flyttade till Göteborg o jobbade i Gumperts bokhandel. Han, Waldemar Hartelius 1848-1920, köpte Arwidssons bokhandel i Göteborg och bytte namn på den till Hartelius bokhandel.

 100_Hartelius_Bokhandel_ExteriörHartelius Bokhandel. Västra Hamngatan

Han gifte sig den fjärde november 1886 på hotel Kramer i Malmö, med Jeanna Sandberg, dotter till spannmålshandlaren Johan Frithiof Sandberg. Fadern lär inte ha velat att någon av döttrarna skulle gifta sig. Han hade fyra döttrar, inga söner. Jeanna och Waldemar gjorde en kupp. De träffades hos gemensamma vänner i Halmstad, på bröllop där. De förlovade sig och meddelade fadern i efterhand! Om han blev arg eller inte förmäler inte historien, men de blev i alla fall gifta. Fadern betalade också bröllopet på Hotell Kramer, då det flottaste i Malmö.

Waldemar och Jeanna flyttade tillbaka till Göteborg, fick tre söner, en blev advokat, en officer och den tredje, Walter, tog över bokhandeln.

Waldemar_Hartelius_m_sonerWaldemar Hartelius med sönerna Erik, Åke och Walter

Walter Hartelius gifte sig med Lotty Bäck 1919 i Göteborg och skilde sig 1923. Under de åren fick de två söner, Ulf och Kaj. (Både Walter och Lotty gifte sedermera om sig.) 

Ulf Hartelius, 1920-1997, tog över bokhandeln, men sålde den i slutet av 50-talet. Han gifte sig med Evy Jansson och de fick två barn, Walter, född 1944 och Margareta, född 1947, båda födda i Göteborg.

Kaj Hartelius, 1922-1989, fick inga barn, ägnade sin största tid åt segling.

Margareta Hartelius föddes alltså i Göteborg och fick en son 1987 på samma plats.

Det är jag med andra ord.

Så från Benedictus Fistulator, min ff fm ff mm fm ff, och Barbra Josteen, min ff fm ff mm fm fm m, som bosatte sig i Göteborg redan 1621, kom via Skåne och Småland, så småningom deras ättlingar tillbaka till Göteborg!

 

 

Källor:

Citerade källor:

Hugo Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldsta historia, Wald. Zackrissons förl. 1908.

SBL står: Fistulator, släkt. Band 16 (1964-1966), sida 75.

Göteborg förr och nu, VII, 1972. Artikeln Gravarna i och vid Kristine kyrka i Göteborg. Av rådman Torsten Gedda.

Erland Långström Göteborgs stads borgarelängd, 1926

Olga Dahl, http://www.gbgtomter.se/roteindelning.pdf och http://www.gbgtomter.se/ Olga Dahls sida med alla tomter och hus och deras historia i Gbg före 1805.

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Lagerbielke_nr_1378 

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij

www.historia.se

http://www.algonet.se/~sylve_a/vanaas.htm

http://www.osterlen.com/slaktforskning/tullnarer.htm. Tullnärer i Simrishamn

Sjöström: 1: Blekingska nationen

SBL, Sven Ingemar Ljungh

Svensk släktmatrikel 2, 1886 s 187

Pehr Johnsson, Boken om Broby

DDSS, Demografisk Databas Södra Sverige.

Svenska orter, Atlas över Sverige med ortbeskrivning

Lunds nationer, Sjöström, Carl – Skånska Nationen 1 sid 682. AD

Kyrkböcker: AD

Gbg, Krisitine fsg

Gryt fsg

Bälaryd fsg

Flisby fsg, Jönk.

Björkö fsg

Broby fsg

Helsingborgs Stadsförsamling

Emmitslöf fsg 

Allmän bakgrund:

1. Christina Dalhede & Magnus Andersson, Tidigmoderna handelsböcker i svenska städer. Projektrapporter Göteborg och Europa 1600-1800. Nr 2. Gbg 2008. Inb. Ill. (För min del bäst för alla register och förteckningar. Jag har inga handelsmän i Gbg under denna tid.)

2. Christina Dalhede, Invandrare som resurs. 1540-1820. Preindustrial research group. Inb. Ill. Gbg 2009.

3. Bertil Andersson, Göteborgs historia. 3 bd. Nerenius & Santerius förl. 1996.

4. Hugo Fröding, Det forna Göteborg. Biografiska och kulturhistoriska studier. Nor 1903. Inb. Trevliga.

5. Hugo Fröding. Berättelser ur Göteborgs äldsta historia. Wald. Zachrissons förl. Göteborg 1908.

6. Hugo Fröding. Berättelser ur Göteborgs historia under envåldstiden. Wald. Zachrissons förl. Göteborg 1915.

7. Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864. Utg. av Erland Långström. Göteborg 1926. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter.

8. Eric Cederbourg. En kort beskrivnig öfwer Den wid Wästra Hafwet belägna, wäl bekanta och mycket berömliga Siö- Handel- och Stapulstaden Götheborg. Facsimileupplaga 1920, Spamersche Buchdruckerei, Leipzig. Orig. tryckt hos Joh. Ernst Kallmeyer Åhr 1739, Götheborg. (En mycket devot hyllning till Göteborg o kungahuset (nödv. för att få trycka den för censuren). E.C. var rådman o ville bli borgmästare, det blev han inte trots boken. Jag tycker den är rolig o den har en del fakta, fr a om fästningen, befolkningen, yrken o dyl.)

9. Om fältskären. http://runeberg.org/nfbi/0136.html och https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4ltsk%C3%A4r 

Bilder:

https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgs_stadsvapen

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Goteborg1705.jpg

 https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborg

http://www.gbgtomter.se/kvarterskarta.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gryts_kyrka,_Sk%C3%A5ne

https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stra_Broby_socken

Bilden på Maria Fistulator är från Stadsmuseet i Göteborg

Privata bilder

 

 

 

Standard